Hypertyreos

Med hypertyreos avses ett tillstånd där sköldkörteln   producerar en alltför stor mängd sköldkörtelhormoner, vilka styr hur kroppen använder och lagrar energi.

Symtom på hypertyreos inkluderar:

  • Nervositet och irritabilitet
  • Svettning och värmeintolerans
  • Takykardi och hjärtklappning
  • Muskelsvaghet 
  • Frekventa tarmtömningar
  • Viktminskning trots ökad aptit
  • Darrning 
  • Känsla av trötthet
  • Sömnstörningar
  • Menstruationsstörningar hos kvinnor
  • Gynäkomasti hos män

Gynokomasti hos män. I vissa fall kan patienten uppleva sväljsvårigheter eller tryckkänsla i halsen på grund av en förstorad sköldkörtel (struma). Om hypertyreos beror på Graves sjukdom kan vissa patienter uppvisa utstående ögon och generaliserad inflammation i ögonmusklerna (endokrin oftalmopati).

Vissa personer med hypertyreos har inga symtom

Om hypertyreos lämnas obehandlad kan det leda till en hjärtrytmstörning som kallas förmaksflimmer, benskörhet och, i sällsynta fall, hjärtsvikt.

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning och blodprover. Den inledande undersökningen följs av mer specialiserade undersökningar för att fastställa orsaken.

Hypertyreos kan behandlas med:

  1. Läkemedel. De läkemedel som används för behandling   av hypertyreos delas in i två kategorier. Till den första kategorin hör antityreoidläkemedel   som bidrar till att minska mängden hormon som produceras av sköldkörteln,   medan den andra kategorin omfattar betablockerare, som bidrar till att lindra symtomen vid hypertyreos.
  2. Radioaktivt jod. Radioaktivt jod finns i form av tabletter eller vätska och syftet är att förstöra den överaktiva delen av sköldkörteln. Om du är gravid bör du inte använda denna behandling, eftersom den kan skada barnets sköldkörtel. Den mängd strålning som används är liten och orsakar därför inga problem vid en framtida graviditet och ökar inte heller risken för genetiska avvikelser hos fostret vid en framtida graviditet. Särskild försiktighet krävs hos personer som lider av Graves sjukdom, eftersom radioaktivt jod kan förvärra eventuell endokrin oftalmopati, särskilt hos dem som röker.   I detta specifika fall kan din läkare   föreslå en annan behandling istället för radioaktivt jod eller ge dig kortison innan du tar det radioaktiva jodet för att förhindra att ögonsjukdomen förvärras.
  3. Kirurgisk behandling. Genom ett kirurgiskt ingrepp kan en del av eller hela sköldkörteln avlägsnas. I allmänhet rekommenderas inte kirurgi som förstahandsbehandling på grund av kostnaden och de möjliga komplikationerna. I vissa fall   är dock kirurgi   det bästa alternativet.

Efter behandling med radioaktivt jod eller operation behöver de flesta patienter ersättningsbehandling med sköldkörtelhormoner resten av livet.

För kvinnor som önskar bli gravida

Om du behandlas med läkemedel mot sköldkörtelöverfunktion bör du rådgöra med din läkare innan du försöker bli gravid. Det kan hända att behandlingen och doserna behöver justeras.

Om du har genomgått behandling med radioaktivt jod eller ett kirurgiskt ingrepp bör du vänta minst 6 månader innan du börjar försöka bli gravid. Detta ger din läkare tillräckligt med tid att reglera dina sköldkörtelhormoner.

Det är mycket viktigt att regelbundet kontrollera dina sköldkörtelhormoner under graviditeten. Dina hormonnivåer måste ligga på rätt nivå för att undvika risker för dig och ditt barn.